Om min resa till Kreta finns egentligen bara en sak att säga: Kreta reser genom mig och jag är på väg dit igen. Snart.
Knossos
där (tillsammans)
utan kroppar i
stenade ansiktsformer med
sorg som reser genom
och mig
(dold gemenskap)
blek
och mina händer mot sten
-***-
torsdag, maj 11, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar